24 maj 2012

Livet som två barns mamma!

Att få barn är en av det det bästa saker som hänt i mitt liv och att få uppleva det hela två gånger är verkligen helt fantastiskt underbart. Men oj vilken liten tid det finns över till bara mig nu, en som vill amma så fort hon bara är vaken och en annan som helst av allt inte vill dela mig med någon annan. Jag/vi var inställda på att det skulle bli tufft att få syskon för Casper men man kan nog aldrig förbereda sig på hur det verkligen kommer att bli.

Casper avgudar sin lillasyster och hon får många pussar och kramar varje dag, men det är mamma och pappa som får bli slagpåsar och som är dumma och inte alltid förstår vad man menar. Brist på sömn för oss vuxna gör att tålamodet inte allt är på topp som man önska. Att vi flyttat samtidigt tror jag inte gjort saken lättare, trots att vi stor trivs i vårt nya hem. Mitt i allt detta ska en vardag fungera, middag ska lagas, tvätt ska tvättas och så ska vi försöka ta oss ut en sväng i det sköna vädret.

Måste nog erkänna att det varit lite tufft den första tiden men hoppas på att det blir bättre när amningen blir mer regelbunden. Var ett tag inne på att lägga ner amningen trots att jag så gärna vill amma, men när det rinner blod från ens såriga bröstvårtor istället för bröstmjölk är det inget hit längre. Nu har jag dock använt mig av en amningsnapp ett tag och mina sår har äntligen börjat läka, jag är glad att jag inte gav upp när det var som värst.

Känner mig dock lite smått nervös inför nästa vecka. Magnus går tillbaka till jobbet på tisdag och då ska jag få allt att rulla på själv. Casper har några timmar på förskolan men kl.14 måste jag hämta honom och få till allt. Det går säkert hur bra som helst men nervöst är det...

I detta lilla halv kaoset kommer faktiskt kameran fram ibland, bjuder på några bilder!

Hänger på lekmattan
Njuter i vagnen





/L


2 kommentarer:

  1. Hej Linda!

    Det kan vara ruskigt tufft i början, jag ringde ett antal gånger och bad Micke komma hem i början. Gråtande. Vi hade ju också flyttat och kände inte någon här i början och inget körkort hade jag heller. Usch, det var ingen höjdare.

    Du ska se at det kommer kännas bättre snart. Det är svårt att vänja sig vid att räcka till åt barn som behöver olika saker hela tiden. Ni kommer växa in i det men kom ihåg att ni säkert har nära och kära som kan komma till er och bara finnas där en timme, det känns bättre bara man har en annan vuxen nära ibland ;)

    Kram!

    /Emma

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla du!
      Har hört att det blir bättre, men det kan vara svårt ibland när man är mitt uppe i allt. Försöker dock att njuta av alla härliga stunder som infinner sig så känns inte de jobbiga så betungande :)

      Men är super glad för din kommentar, känns skönt att veta att man inte är ensam med att känna så här.
      /Linda

      Radera