21 maj 2013

Jag uppfyllde mitt stora mål!

Kära dagbok...
För ett år sedan bestämde jag mig för att ta tag i mitt liv och startade min resa till ett mer hälsosamt liv. För att pusha mig själv satte jag upp som mål att springa vårrusets 5 km. Just då kändes de så stort och så mäktigt, jag kunde ju vid de tillfället enbart gå 200 meter och då med extrem smärta efter den förbaskade fogglosningen.

Jag mins när 3 km var en pinna att ta sig igenom och hur tufft de var att ens ta sig ut och springa. Inköpet av löpbandet har definitivt hjälpt så att jag kunnat hålla löpningen levande under vintern. Jag har idag sprungit 1 mil en gång och vet att jag klarar de och helt ärligt så känns 5 km inte så långt idag, det går ganska fort att springa de runt.

Jag är STOLT över mig själv för att uppfyllt mitt mål att kunna springa 5 km! För ett år sedan kändes de omöjligt. Dock infann sig en helt annan känsla i kroppen än vad jag hade räknat med när jag kom i mål. Jag hade förväntat mig en lättnad och en känsla av att jag nu var "klar". Men istället blev det något helt annat.... Nu har jag bara börjat! Jag känner mig inte alls färdig och vill nu bara ha MER.

Tur är väl att fler lopp finns att springa så nu laddar vi batterierna igen och kör. Stadsloppet är nästa som är i Augusti, då är det 1 mil som gäller. Nu gäller det att köra järnet hela sommaren! Det bästa av allt är att min önskan om ett hälsosamt liv kommer på köpet med träningen, jag måste äta bra för att orka träningen.

Jag gjorde de!

Jag fick också dela denna härliga upplevelse med några snygga och härliga mammor här ute från Lindö. Vi har peppat och hejat på varandra för att köra detta lopp. Tack snälla alla Hot mama´s för en fantastisk kväll tillsammans med er.








/L

15 maj 2013

Mina varför!

Kära dagbok...
Har jag tappat greppet? Vart tog den där finna motivation vägen? Varför känns det inte roligt lägre? För mig har träningen fungerat bra bortsett från att jag nu inte kunnat träna pga av smärt sen den lilla operationen i måndags, men tänkte försöka med en lite löprunda senare ikväll. Men kosten, det är den mest som strular nu. Känns som jag kommit ner i en djup grop och kan inte ta mig upp.

Igår kom åter ett sötsug som heter duga och jag önskade så att mannen min skulle köpa med sig en chokladkaka hem. Tur för mig har jag en mycket snäll man som totalvägrade, dock vid tillfället var jag inte så tacksam men nu i morse när jag ställde mig på vågen är jag glad över att jag inte åt något så onyttigt igår.

Kilona verkar bara ticka uppåt istället för neråt för tillfället vilket bara gör att jag blir på ännu sämre humör. Vad är detta? Det gick så bra alldeles nyss, vad har hänt? vad har förändrats? Det ända som jag mot förmodan kan komma på är kosten. Jag måste äta helt fel!

Jag vet att jag stoppat i mig en del kolhydrater på senaste tiden, vilket beror mycket på att det varit kalas och en del fikande (tyvärr blir det några till framöver). Jag har så svårt att inte smaka, att inte ta en bit, man måste väl få leva också?

Jag hatar att jag har ett problem kring mat och om man dessutom har ett dåligt humör eller känner sig lite nere är det ett enkelt alternativ att ta till maten som tröst. Jag gillar verkligen inte den egenskapen hos mig själv, ibland skulle det vara skönt att få ha det åt andra hållet, att man inte kan äta alls om man mår dåligt. Inte för att det är någon lösning i sig men ibland så önskade jag.

Hur vänder jag på det här nu då?

Jag läste idag ett inlägg på FB om att motivationen inte alltid är på topp och viktnedgången är inte alltid konstant utan man måste påminna sig om varför man börja. Varför gör jag det här? Varför? Vilket gjorde att jag börja fundera lite...

Vad är mina Varför?
Orka med de jag vill i livet
Orka leka och busa med mina barn
Trivas med mig själv och min kropp
Se mig själv som en hälsosam och tränad människa och att de även syns utåt.
Må bra!
Slippa smärta i kroppen
Kunna använda kläder som jag gillar + att de också sitter bra på kroppen
Känna energin i kroppen, på insidan
Känna mig stark
Bli upprymd med glädje och energi
Vara hälsosam
Leva länge!

Jag kan säkert fylla på med ännu fler om jag bara klurar lite till men känns som dessa täcker det mesta. Men den allra viktigaste punkten varför jag gör det jag gör är, att jag gör det för mig själv! Jag gör detta bara för min egen skull och inte annans. Jag tar hand om mig själv bara för mig. I slut ändan är det fler som får godbitar av detta, som min familj till exempel. Mår jag bra mår också min familj bra.

Har inlägget motiverat mig? Kanske, men det har i alla fall väckt mina tankar lite och jag har fått yttra dem.

Hur motiverar ni er?
Vad är era varför?

/L

14 maj 2013

1 ÅR

Kära dagbok...

Idag för ett år sen kom du till oss.
Min fina underbara dotter. 

GRATTIS PÅ 1 ÅRSDAGEN
CLEO



Mamma älskar dig!


/L

13 maj 2013

Motivation

Vilken underbar inspiration och motivationen jag fick igår kväll då jag träffa 5 st härliga brudar från Lindö's hot mamas. Vilken kick jag fick av träningen och energin ska vi inte prata om...

Jag är så glad att jag funnit dessa fina härliga människor som ger mig en bra kick i träningen. Inte trodde jag de för ett år sen. Nästa måndag blir de Vårruset tillsammans, vilket jag verkligen ser fram emot ska bli så himla kul.

Att jag ikväll nu inte kan träna efter en mindre operation på kvinnokliniken tidigare idag känns Skit. Men hoppas på att de känns bättre redan imorgon så jag kan köra igen.

/L

6 maj 2013

Vägning 2:18 - Ge upp är absolut inget alternativ!

Kära dagbok...
Det verkar som jag hamnat i en grop. Det står still nu. Pendlar mellan 75-74kg och de där det hamnar. Jag har sedan vägningen igår morse funderat en del, hur ska jag kunna vända trenden men också kunna motivera mig själv till att hålla de uppe? Ge upp är absolut inget alternativ som finns att välja på så hur gör jag?

Idag tror jag att jag bestämt mig. Mycket som händer just nu i livet så därför tror jag att en lite om fokusering behövs för mig själv. Detta blir min sista veckovägning offentligt, nu blir det 1 per månad istället. Jag vägde in mig på 75.0 kg igår, ett plus på 8hg, kändes ganska tungt.

Igår
75,0 kg

Jag kommer nu att lägga fokus på min träning istället. Vårruset närmar sig och det känns dock som jag är i god form. I torsdags sprang jag för första gången i mitt liv en mil, känns fortfarande lite overkligt men jag fixat. Nu ikväll blev det 7 km vilket också kändes underbart. Löpningen flyter på bra nu! Att springa stadsloppet och bråviksloppen som båda är en mil känns som helt möjligt.

Så, nästa vägning blir den 9 Juni här på bloggen och min förhoppning är dock att jag lyckats träna mig i ännu bättre form och att också något kilo runnit av mig.

Jag har nu 4 veckor kvar av min föräldraledighet och tänkte njuta av dem till max!

"Fyll ditt kylskåp med enbart nyttiga saker så kommer du bara äta nyttigt"

Kram på er!
/L