Ibland blir det missförstånd

Morgonen började mysigt och Casper och jag hjälptes åt att packa hans väska som han skulle ha med sig till mormor och morfar. Jag berättar för honom att han kommer bli hämtad av mormor på förskolan idag och han tittar på mig och frågar; Vovva mä?

Vi äter frulle och gör oss sen i ordning för att åka. Vi kör först pappa till jobbet och sen vidare till förskolan. När Casper känner igen sig blir han genast både arg och ledsen, han visar tydligt att han vill inte alls in till förskolan. När jag kommer runt bilen och ska knäppa loss hans bälte protesterar han att vi ska knäppa det igen och upprepar flera gånger mommo och vovve. Det hela slutar med att jag får lov att bära in honom på gården. Väl framme vid dörren blir det ännu mera nej,nej (då hade jag satt ner honom på marken). Jag öppnar dörren och säger varsågod men vad händer? Han stänger dörren med värdens kraft och bara ropar NEJ! Jag får ta och dra in honom.

Väl inne blir han lite lugnare och hans ena pedagog kommer fram och hälsar godmorgon. Skönt jag får ta av honom skona utan bråk. Han är lite villig att hjälpa till med avklädningen av jackan och mössan, men fortfarande lite protester när mockasinerna ska på. När vi sen väl är klara för att göra hej då förväntade jag mig lite mer protester men nej då. Nu blev det en glad vinkning och jag fick till och med kramen och pussen innan jag gick. Jag är så glad att det inte var en ledsen kille jag fick lämna idag.

Tänk vad fel det kan blir när man missförstår varandra...Han trodde att vi skulle till mormor på direkten och så åker vi till förskolan och ställer den packade väskan vid hans krock. Jag kan förstå att han kanske blev lite förvirrad, det är ju dock inte så lätt det där med tid när man är så liten dem lever ju enbart i nuet.

Men nu till något helt annat.

Hur går det här hemma med packningen? Som jag skrev igår har det tyvärr inte blivit så mycket gjort då jag inte varit kry och haft någon ork i kroppen, men börjar känna mig lite smått stressad. Det är inte långt kvar nu innan vi ska flytta. Mars månad är snart redan slut och i slutet av april har vi nycklarna i handen.

Men, igår på eftermiddagen fick jag åter tillbaka liten energi och jag  lyckades orka med packning av hela 7 stycken lådor. 3 av lådorna var Casper med och packade när vi kom hem efter förskolan.

Det är skönt att han är så stor att han kan vara med lite vid självaste packningen. Tror också att det ger honom en liten inblick i vad som faktiskt håller på att hända. Sist han flytta vara han inte ens fyllda 6 månader nu är han ju lite äldre och kan  förstå lite mer av det som händer.

Så här ser det nu ut i ena hörnet i vårat kontor.

Så alla ni snälla själar som ska hjälpa hos att bära, jag hoppas ni är slitstarka .

Ha nu en solig fredag!

/Linda